Afasi & Filthy Saknar Min Vän (I Miss My Dawgs) Lyrics

Såklart jag saknar dagar, jag har varit glad att ha dom
Såklart jag hatat, klagat, tjatat för att klara av dom
För mitt tillvägagångssätt är inte det bästa men, men
Kampen och strävan för rätt har blivit min bästa vän
Vänner man p___at på, dissar på grund av konkurans
Men dom har betett sig på samma sätt - listan är lång och sann
Polare, saker man ger och saker man får igen
Man tror man försonas, dom kommer tillbaka, men går igen
Du skrev ett mail till Johan där du bad om min adress
Och då bestämde vi ett möte när å var på internet
Du kom till Uppsala rustad från topp till tå med rader,
Två års skillnad med samma språk och på samma nivå som jag var
Minns formuleringar å punchlines som skakade om
Å önskade tyst att hela Sverige fick ta del av dom, men
Allt rann ut i sanden som en retsam ökenhägring
Vi har brutit banden och jag saknar dig för att vara överärlig

Så saknar jag min vän,
Du och jag var dom enda två
Nu idag är det ändrat på
Du har dragit och lämnat, så
Saknar jag min vän
Minns dom dagarna vi har haft
Rimmen, raderna vi har lagt
Allt det där som vi gjorde då

Du var min polare, skrivkamrat å
Noga med rim och stavelser
Inga divalater, vända ord gjorde vi likadant å
Oavsett tid på dan, i stor eller liten stad så
Gjorde vi skiten klar på noll tid och vår skit blev bra
Tömde pennor på bläck och fyllde kollegieblock
Två kollegor på fyllan i kvarteret bland vänner och folk, där
Någon tände en holk och två stycken slängde en bomb
Vi battlade på basketplan tills någon drog hemmåt vid tolv
Minns hur vi ringde och läste upp verserna vi hade skrivit
La på, skrev, men ringde igen för vidare feedback
Jag har haft stunder då jag gnällt eller hängt läpp
När ens liv går förlorat som situationen regn över hängd tvätt
Tror man känner sin vänkrets, men vissa backar ur
Personer man hängt med, känt längst eller mest så ska dom f___a ur
Men jag saknar min vän, som jag inte träffar, aldrig ser å inte pratar med ens

Min kompis, min vän, jag var långt ifrån själv
Mitt ord, ditt ord, när vi skrev och när vi hängde
Mitt bollplank, vi skulle släppa tolvan
Vi gled, vi åt, vi skrev, vi sov,
Vi flöt, vi söp, du var min bror
Vi var, vi svor, jag står kvar, du drog

Jag minns den tiden när vi hängde hos min gamla brud,
Men den är såklart förbi som allting annat när man andas ut
Känner ingen bitterhet över dåtida flickvänner jag menar
Vår tid vår kamp i text mot dåliga rikskändisar
Alltid för blyg eller dryg för att kunna ge beröm
Med en hobby som alltid tog all tid men den tiden är väl glömd
Genom vått och tort så var vi vänner kort och gott
Å klart man höjde glaset när någon av oss vände botten upp
Verkligen märkligt hur en riddare på vit häst
Lätt kan förvandlas till en tiggare med vit käpp